OS

Ja det blir mycket OS, hem från jobbet, äta göra ditten o datten, sedan bänkad framför TV:n från kl sju till ca elva, då ögonen går i kors.

Såg båda gulden men Björn Ferry var jag ensam om att se. Ingen annan trodde att det skulle vara nåt att se, så där fick de tji.

Hemskt bara med alla skandalfall, dottern läste nu att slovenskan hade brutit 4-5 revben och fick bryta(!) resten av OS - stackare, att få OS förstört av en sån arrangörsmiss.

Imorgon är det fredag och på söndag bär det av till Stöten. Ska åka med vågern och svägerskan hem igen på torsdag. Det ka bli sååå skönt. Åer inte skidor längre tyvärr, men jag har accepterat detta och ser fram emot sköna promenader i stället, och också läsa och krypa upp i soffan.

Ja det är vi värda tycker jag. Dottern tar hand om hem och hästar så vi kan verkligen koppla av.

Vardagen

Vardagen är det vi upplever mest varje dag, vi menar måndag till fredag då vi går upp tidigt på morgonen, går till vårt jobb, jobbar, går hem, lagar middag, äter, ser på TV och går och lägger oss.

Naturligtvis är det mycket däremellan som vi upplever med våra sinnen. Vi stiger upp och det är kallt ute, vi träffar arbetskamrater som vi dricker kaffe och skrattar med. Vi äter lunch och pratar om livets väsentligheter, vi kommer hem och umgås och pratar med nära och kära om hur dagen har varit och kanske går vi en promenad i det fina vintervädret. Vi sitter i soffan och myser och känner en stunds ro och vila och tittar på något bra TV-program som vi kanske följer innan vi trötta kryper ner i en skön säng med en god bok innan John Blund kommer.

Ja vardagen är inte så dum i alla fall.

När barnen är vuxna och delvis flyttat hemifrån så börjar ett nytt liv med andra rutiner och vanor. Med delvis menar jag att dottern i och för sig bor hemma, ,men hon sköter sig ju själv mycket. Man kan plötsligt fundera på vad man själv vill göra, man får en fri tid att fylla med något. Då vi bor i en gammal gård med en del renoveringsbehov så är det inte svårt att fylla den fria tiden. Det ska målas och tapeteras, och det älskar jag, men det går inte fort. Vi håller på att bo in oss fortfarande efter ett och halvt år. Djuren tar sin tid och snart kommer våren med allt vad det innebär. I februari kan man ju börja fundera på att så lite frö inomhus, men det känns avlägset när det fortfarande är så kallt och så mycket snö kvar.

Vilken härlig vinter det har varit. Ljust och torrt och fint. När solen skiner känns det hur bra som helst och man tänker inte så mycket på att vintern är en mörk och jobbig tid om bara ska överlevas.

Ja i stort sätt så löper det på och dagarna går ganska fort. Veckorna, månaderna och åren och man kan inte annat än undra hur livet som medelålders+ kommer att bli, men det är en annan historia

Silver = 25 år

Har nu med maken firat silverbröllop och det genom att åka till London där vi var på bröllopsresa för 25 år sedan. Vi hade det så bra och bara var och gjorde precis som VI ville. Vi gick ganska mycket fast vi åkte ju tunnelbana mycket också.

Vi var på Towern ett par timmar liksom i Tate Modern. Första gången man sett en äkta Picasso, Monet och Dalì. Det var sju grader varmt vilket är värmebölja för oss, ett träd knoppade i St James' park. Vi var på "We will rock you", med Queens goa låtar, jättebra!

Hemma sköttes hästarna och gården av dotterns väninna, en duktig"hästtjej", då dottern själv befinner sig i Whistler, Canada för att åka snowboard.

Hade inte en tanke på att man skulle oroa sig när hon var där, hon har ju varit i Tanzania och Australien och klarat sig bra. Då kommer det ett meddelande på FB att hon hade suttit fast vid ett stup och fått hämtas med hjälp av säkerhetslinor av en räddningpatrull!! Ja det var ju skönt att det gått bra och redan hänt. Antar att hon har fått bra stöttning av alla runt om henne.

Dagens ungdomar har fler möjligheter att röra sig runt i världen än vad vi hade. De kommer att ha mycket mer att berätta för sina barn än vi har haft, eller? Spelar det någong roll om mamma och pappa har varit runt alla kontinenter, eller har varit i några europeiska städer? Det lär kanske visa sig om ytterligare 25 år!